Sista dagen på skitåret elvan. Snart ploppar ett nygräddat, färskt och smarrigt år ut, 2012.
Om jag har förhoppningar på detta magiska år...!


Vad har jag upplevt och lärt mig detta år nummer trettiotvå i mitt liv?

Jo jag var så tvungen att acceptera att morfar inte lever längre och lära mig leva med det. Och i början av sommaren träffade jag ett helt otroligt medium som fick kontakt med morfar. Genom henne hade morfar och jag ett samtal på över en och en halv timma. Han gav så konkreta exempel, som bara vi som står honom nära känner till, så det var inget att ifrågasätta. Detta medium vet vad hon sysslar med!

Ja, jag har ju även själv fått kontakt med morfar på olika vis. Men i somras, när jag blev sjuk, valde jag att stänga ner min förmåga. Jag visste inte att jag kunde stänga ner den men jag kämpade i flera dagar, på det vis jag fått höra att man skall göra för att stänga ner och efter det har jag inte fått besök av någon från andra sidan.

Än så länge anser jag mig fortfarande lite ostabil så jag väljer att hålla mig stängd ett tag till.
Men jag längtar efter den dagen jag är stark nog och redo att öppna upp igen.
Jag saknar mina vänner från andra sidan!

I början av året kraschade jag även big time. Krasch, bom, bang!

Jag kontaktade Familjehuset där vi ansökte om avlastning. Utredning påbörjades, samtidigt som storebrors utredning på BUP pågick så det var otroligt mycket möten genom hela våren och sommaren. Vi blev beviljade helgläger var tredje helg för storebror men det har inte kommit igång än. Snart har det gått ett år sedan vi ansökte....

Ja storebrors utredning blev färdig efter många om och men och han fick sin diagnos. De koom dock på att han möjligtvis även lider av tvång så det skall fortsätta utredas till våren.

Vi hann även påbörja utredningen av lillasyster. Underbart. Äntligen!

Storebrors medicin för ADHD´n samt båda barnens sömnmedicin har underlättat otroligt mycket för oss så under hösten har har vårt liv förbättras. Förutom på det äktenskapliga hållet...

Jag har ju länge, till och från i flera år, funderat över skilsmässa. Men det är ett stort steg som inte skall stressas fram. Jag har verkligen gjort allt i min makt för att det skall kunna undvikas.

Men nu orkar jag inte längre. Och jag vill inte heller. Jag vill vara fri. fri som en fågel.
Jag mår inte bra i livet som det är nu och det går ut över hela familjen. Det är inte rätt mot någon av oss.
Det är dax att våga ta klivet ut i ovissheten.
Och jag är redo!

Skandinavien drabbades av ett förfärligt terrordåd i Norge. Vi fick ett ansikte på Ondskan. Och jag fick omvärdera min tro.

Jag har alltid haft min egen inre tro som jag lutat mig mot. Den både förstärktes detta året tack vare morfar, mediumet Martina och alla bra böcker jag förlustat mig i. Men den har även omvärderats vad det gäller Djävulen. Jag har inte trott på det svarta, mörka men nu kan jag inte längre blunda för detta.

Denna sida av livet har även Ann Heberlein förstärkt för mig i hennes filosofiska böcker om ljuset och mörkret. Mörkret finns på denna planet, det går inte att sticka huvudet i sanden inför.

Ja och så var jag inlaggd på Östras psykavdelning i en månad. Det var otroligt skönt. Där fick jag helt och hållet vila upp mig från livets alla krav. Det var vad jag behövde. Jag fick medicin och det gjorde att utredningen om bipolaritet påbörjas. ADHD utredningen är också på G.

Jag är fortfarande upp och ner för varje dag som går. men sedan jag tog beslutet om att lämna min relation känner jag mig starkare och ljusare i sinnet. Jag längtar efter mitt nya liv. Mitt liv.

Detta år fick jag många nya vänner. Tack vare barnens svårigheter. Det började med semestern med Attention i Idre där jag fick mycket goda vänner i samma sits som jag.

Där efter gick jag med i gruppen Hjärtefrågor NPF på Facebook. Gruppen har gett mig nya infallsvinklar på livet vi lever, den har gett mig stöttning, glädje och nya vänner. Något jag är så ofantligt tacksam över.

Jag har inte haft mycket ork över detta år för mina vänner. Det skall det bli ändring på under 2012. Då kommer glada, spralliga Embla tillbaka.

Men jag har världens bästa vänner. För de finns där. I vått och torrt. De förstår. Kräver inget. Stöttar. Försvinner aldrig.

Tack för det älskade vänner!

Just nu är jag så glad att jag skulle kunna dansa naken på bordet.
Trots mina 30 kilo plus som tynger mig (som "berikat mig under 2011) så känner jag mig lätt som en fjäder för tillfället. Euroferi!

Jag vill önska Er alla Ett riktigt Gott Nytt År!!!!!